onsdag 18 maj 2011

Tungt beslut...


Idag har vi fattat ett fruktansvärt tungt beslut, vår älskade fina Simba ska få somna in. Hon har åldrats väldigt snabbt den sista tiden, hon har tappat muskler och blivit stel, flåsar och skakar, är konstant törstig och kissar inne och igår fick vi beskedet livmoderinflammation. Operation är inte att tänka på vid hennes ålder så alternativet som kvarstår är en otillförlitlig medicinering. Min första känslomässiga reaktion var att gripa efter det sista halmstrået men är det för hennes skull eller för min? Jag har funderat fram och tillbaka, våndats, gråtit och tillslut fattat det ofattbart tunga beslutet att spara henne lidande och låta henne få sluta sina dagar. Ena stunden gråter jag som ett barn och i nästa tränger försvarsmekanismen bort att det är på riktigt, att hon efter fredag inte kommer att finnas kvar vid min sida längre. Nu ligger hon och sover gott vid mina fötter efter en lång dag tillsammans ute i trädgården, det minsta jag kan göra är att skämma bort henne med riktigt mycket pussar, kramar, kärlek och utetid de sista dagarna i hennes liv. Min fina, fina Simba...

59 kommentarer:

  1. hei kjære deg..

    vi valgte å gjøre det samme med vår shæfer for 14 år siden.. det var så trist.. men så egoistisk å la henne få leve videre, bare fordi vi ville savne henne så mye.. Hun hadde smerter, og var ikke i god form på slutten..

    jeg skal sende mine gode tanker til dere.. stor klem!!

    SvaraRadera
  2. Jag lider med dig, vet precis hur det känns förlorade min underbare Softis Hugo i Januari han blev 11 är 8 mån, han dog i mina armar hemma efter en kort sjukdom. Gråter fortfarande varje dag.
    Kramar Lisa

    SvaraRadera
  3. Jag beklagar verkligen. Vi tog bort vår Tessie när hon var 10 år efter 2 operationer och en massa medicinsvängar. Ni har fattat rätt beslut. Kunde hon tacka er skulle hon göra det. Men det är ändå fruktansvärt oavsett hur mycket man vet att man gör det rätta... Kram till er!

    SvaraRadera
  4. skickar en kram, kan itne föreställa mig hur svårt det skulle kännas!

    Kraaam

    SvaraRadera
  5. Jag tycker synd om er, det är ett så tufft beslut att fatta och man vill gärna bli egoistisk och gripa alla halmstrån man kan komma åt. Men hundens väl och ve måste gå först så ni gör rätt även om det känns otroligt tungt.
    Skickar en stor kram till er, men framför allt till Simba.

    SvaraRadera
  6. Åh vad jag känner med er. Det gör nått så obeskrivligt ont att behöva uppleva och genomföra beslut som dessa. Jag har aldrig kommenterat inne på din sida, men jag har följt dig ett bra tag. Simba har förgyllt bilderna många gånger, och jag har haft ett leende på läpparna när du nämnt henne.

    Vi fick ta bort vår älskade pinscher Gilda i September förra året p g a cancer. Jag satt så sent som igår och bläddrade lite i min blogg från den tiden. Det finns två dikter som burit mig. Både inför dagen när vi skulle ta farväl, men också i att vi fattat ett beslut av kärlek.

    Googla:

    May I go now, så får du upp den som första hit. Den är skriven av Susan A. Jackson

    Den andra heter "if i should grow frail"

    Njut av varandra och försök att få så bra dagar ni bara kan!

    SvaraRadera
  7. Åh vilket jobbigt besluta att fatta...men som du skriver blir det säkert bäst för henne. Styrkekram till er!

    SvaraRadera
  8. Uff så trist! Føler virkelig med deg!!

    SvaraRadera
  9. hei
    jeg føler med dere
    en tung beslut og ta, skjønner jeg. men det gjøres jo av kjærlek. vi glemmer ofte at livet har en ende. man får nyte varje dag og gjør det beste ut av dom.
    ta vare på de gode minnen.

    beste hilsner fra
    Åpent hus

    SvaraRadera
  10. Usch vad sorgligt. Men så är det, man ska inte ha djur om man inte kan ta beslutet när det är dags. All styrka åt er!

    SvaraRadera
  11. lider med dej, hemskt att måsta ta ett så hemskt beslut för sin trogna vän.

    KRAM

    SvaraRadera
  12. Blir tårögd när jag läser...ert beslut är bland det värsta man kan göra, men rätt för din vän. Har själv 2 hundar och en katt så jag vet exakt hur hemskt det kan kännas. Trösta er med att hon får sova gott och att hon haft det så bra hos er...
    Många kramar
    Adela

    SvaraRadera
  13. åh va jobbigt... men ni gör rätt... man ska inte låta djur lida, hur ont det än gör att låta dem gå... gråt när du gråter, pussas och kramas däremellan och samtidigt! Det finns inget annat liksom... sorgen finns där sedan, det går inte att komma ifrån... stor kram till dig!

    SvaraRadera
  14. Åh vad tråkigt att höra! Skickar en stor kram till dig!

    SvaraRadera
  15. Jag lider med er..

    Fick själv ta samma beslut i februari.
    Min bästa vän blev bara 11år.

    Ett horribelt beslut, att bestämma att livet är slut.
    Usch..

    Men han fick sluta på topp!!!
    Innan sjukdomen tynat bort honom helt.

    Det stärker mig att veta... har bara fina minnen..

    Skickar stärkande tankar.

    Tack för en underbar blogg!!!
    //Christian

    SvaraRadera
  16. Åh kjære deg så trist å lese. Tårene triller hos meg. jeg kjenner meg så veldig igjen da vi måtte la vår hund få slippe lidelser og få sovne inn.

    Jeg er glad du klarer å tenke så lite egoistisk og lar hunden få hvile, men det er så forferdelig trist.

    Det vi gjorde de siste dagene med hunden vår var å være mye ute og leke, hun fikk sin favoritt mat, og masse kos og kjærlighet. Husker de dagene med stor glede. Følte hun fikk en fin avsluttning!
    Nå ligger hun og hviler i hagen til foreldrene mine...

    Tiden leger alle sår, noen sår tar det bare lengre tid å lege! Ønsker dere noen fine siste dager sammen!
    Alle gode tanker til dere!!

    SvaraRadera
  17. Tänker på er!
    Ingen rolig tid för er framöver.
    har varit med att ta ett sådant beslut två gånger för våra katter.
    De som inte har djur har mycket svårt att förstå.
    Senast gången förra sommaren när vår Fammie fick FIP hittade jag detta Tröstebrev:

    http://www.agria.se/hund/artikel/till-dig-som-har-forlorat-ett-djur

    Det hjälpte mig att förklara för min dotter, även veterinären var mycket bra på att bemöta henne och gjorde det fint vid avlivningen. Vilket är mycket viktigt!

    Hoppas allt går bra för er och ni har tagit ett mycket klokt beslut!

    Varm kram till er!
    Helene

    SvaraRadera
  18. Gör så ont att läsa och förstås är det oerhört tungt att behöva låta sin vän gå...
    Min väninnas hund fick också nyligen livmoderinflammation. Dom försökte operera men hon klarade det inte och avled.

    Styrkekramar till er!
    Ann-Christine

    SvaraRadera
  19. Jag har nyligen tagit bort min katt. Efter en månad med många läkarbesök fick vi tillslut reda på att han hade cancer. Visst vill man ha kvar dem bara lite till men som du skriver så är det ju för min skull och sitt älskade djur skall inte behöva lida mer. Tänker på er och du kan han inte krama o pussa din vovve för mycket. Han får fint sällskap uppe i himlen det lovar jag.

    SvaraRadera
  20. Jag blir ledsen när jag läser om er och en tår står på glänt i ögat. detta är just det jag jag tänkte på när jag skaffade min Alvin som är ett år nu....fy, men har full förståelse för ditt beslut att det är såklart det man ska göra.

    Kram på er Anna

    SvaraRadera
  21. Ojojoj... Styrkekram till er! Otroligt vacker hund! Kraaam

    SvaraRadera
  22. Men uff! Vad lesamt det måste kännas. Ja skäm bort henne och dig de dagar ni får tillsammans nu, och ha tröst om att hon får det fint i hundhimlen.
    Tröstekram / Marielle

    SvaraRadera
  23. Åh fy vad jag gråter när jag läser! Det är verkligen inget lätt beslut att ta men visst är det rätt! Nu får hon avsluta sitt liv på ett värdigt sätt! Vi fick ta bort min hund 2005 men det känns som igår...

    Styrkekramar till er!

    SvaraRadera
  24. Jag känner och lider verkligen med er. För några veckor sedan var vi tvungna att fatta samma beslut. Vår hund var 16 år, och hade levt ett fint liv, men det känns alltid hårt ändå. Kom ihåg att det är för hundens bästa!
    Stora kramar

    SvaraRadera
  25. Fy fasen så hemskt att måsta ta ett sånt beslut. Är själv hundägare och önskar att den dagen aldrig kommer.

    Ta hand om Simba och varandra :)

    SvaraRadera
  26. Min ögon tårars. Jag sörjer med dig. Kram

    SvaraRadera
  27. usch, jag sitter o gråter nu, det är sååå fruktansvärt jobbigt att ta dessa beslut. Samtidigt är det ju vårt alla härliga och fina timmar man får tillsammans med sitt djur. Jag vet inte hur ni bodde innan, men dessa år i det här huset, med stor härlig tomt så har hon haft det så himla bra. kramar!

    SvaraRadera
  28. Nej, vad tråkigt! Inte kul att ta såna beslut men som du sa man måste se till vem som behöver det mest. De ska ju få ett värdigt slut.

    Kram Kia

    SvaraRadera
  29. känner med dig! det är det värsta beslutet man kan behöva ta. All värme och tanke till er och hon kommer få fint där uppe i hundhimlen. kram camilla

    SvaraRadera
  30. Sååå otroligt tråkigt, lider med er.
    Känner bara en sån klump i mage å hjärta då man läser om att såna beslut är tagna..jag ser på mina egna fina hundar, gråter en skvätt och vill bara överrösa dom med kramar, pussar och all kärlek man kan ge.

    Beklagar så otroligt mycket, å önskar att er fina tjej får ett fint liv bortom regnbågen. Kraam Helén i Piteå.

    SvaraRadera
  31. Ååh, det är alltid så svårt att fatta beslutet. Även fast man vet att det är det bästa.. Du får minnas med glädje och tänka på alla underbara stunder ni haft tillsammans. KRAM

    SvaraRadera
  32. Usch vilket jobbigt beslut att fatta, men det låter som det enda rätta. Jag lider med dig och hoppas att dagen då jag måste fatta samma beslut gällande något av mina djur är långt borta ännu.

    Sänder många styrkekramar till dig.

    SvaraRadera
  33. Ögonen tåras och jag lider med er. Ett fruktansvärt jobbigt beslut men som ändå är för er älsklings bästa. Hundarna våra trogna vänner, de förtjänar ju även de det bästa.

    Sänder många styrkekramar till dig!
    Sov sött Simba!

    SvaraRadera
  34. Så fint skrivet...jsg blir alldeles tårögd, tänker på er imorgon!Kram Helena-bloggläsare

    SvaraRadera
  35. Det gör mig ont om er. Tungt beslut fast det är nog det rätta för henne. Styrkekram till er!

    SvaraRadera
  36. Stor kram till dig och din familj !

    Anci

    SvaraRadera
  37. Vi är många som känner med dig kan du tro, även jag har varit i samma sits. Grät i flera veckor o hade konstant näsblod o migrän..men det blev bättre. Idag tittade jag på gamla foton på min älskade "gamla" hund o mellan bilderna fanns några strån från hennes päls (fällde enormt den hunden..) då kom tårarna igen även om det var 11 år sedan hon fick somna in. Imorgon ska vi hämta en valp, men du kan tro att jag är rädd..rädd för att jag en dag måste ta det där fruktansvärda beslutet igen. Du gör såklart helt rätt men smärtan blir inte mindre för det...
    Kram Git.

    SvaraRadera
  38. Åh så tungt! Jag minns fortfarande när vi tog bort min förra vovve. Det var så tungt det sista dygnet innan när man gjorde allt en sista gång med honom, sista promenad etc. Men det var en lättnad när det var över. Jag börjar gråta nu..tusan vad de berör än, dessa underbara hundar och trogna familjemedlemmar.
    Stor kram till dig!

    SvaraRadera
  39. Jag vet precis hur det känns men du gör absolut det rätta!! Även om det är svårt!

    SvaraRadera
  40. Vi fick göra samma sak med vår Sheeba nu i januari och det är hemskt. Men som sagt, för vem gör man livsuppehållande saker? Inte är det för vårt älskade djur i alla fall. Även om det är tungt. Hoppas allt går bra med er i alla fall.
    Kram Elzie

    SvaraRadera
  41. Det finns en bro som förbinder Himlen och Jorden. Den kallas för Regnbågsbron på grund av dess många färger.

    Alldeles brevid Regnbågsbron ligger ett land med vattendrag, kullar och dalar med mjukt, friskt gräs.

    När ett älskat husdsjur dör kommer det till denna plats. Där finns alltid mat och vatten, och varmt vårväder. De gamla och svaga djuren blir unga igen. De som blivit skadade blir hela igen. De leker med varandra hela dagarna.

    Men det är en sak som saknas. De är inte tillsammans med den speciella person som älskade dem på Jorden. så varje dag springer de runt och leker tills en dag kommer då de plötsligt slutar leka och tittar upp. Deras nosar sniffar, öronen spetsas och blicken skärps och plötsligt lösgör sig en från gruppen.

    Du har blivit upptäckt och när du och din speciella vän möts samsas ni i en glädjefylld omfamning som varar för evigt. Dit ansikte blir kysst om och om igen, dina händer smeker det älskade huvudet och du tittar än en gång in i ögonen på ditt trogna husdjur som så länge saknats i ditt liv men aldrig i ditt hjärta.

    Sedan går ni över Regnbågsbron tillsammans för att aldrig mer skiljas.

    SvaraRadera
  42. Vet vad du går igenom - har tagit bort både hundar och hästar i familjen och det är hemskt, just innan man har bestämt sig är det värsta. Och när man väl bestämt sig så vill man helst inte se djuren i ögonen mer, då vill man bara ha det gjort och minnas dom i sin glans dagar.

    SvaraRadera
  43. Som jag känner igen detta sorgliga. Tuffa beslut av fattade av kärlek.

    Sköt om dig

    SvaraRadera
  44. Jag tänker på dig idag!

    SvaraRadera
  45. Usch så sorgligt men som sagt man får inte vara egoistiskt i sån här lägen men det är ett väldigt tungt och tufft beslut att ta bort sitt kära husdjur/familjemedlem.

    Stor Kram F

    SvaraRadera
  46. Usch... det är inte kul sånt där! jag tänker på dig idag! Hoppas allt går så bra det kan och att du får minnas det ni haft tillsammans!
    Trots att det är tungt så är det det finaste man kan ge sin vän, att slippa lida för vår skull.

    Stor kram till dig och din familj idag!

    SvaraRadera
  47. Vi tänker på dig och din familj idag. Och Kira får en extra godbit ikväll *Styrkekramar från Piteå*

    SvaraRadera
  48. Jag vet hur tungt det är! Har precis avlivat min hund. :( Det gör så ont!

    Beklagar verkligen!

    Kramar Anne

    SvaraRadera
  49. Jag är såå ledsen för er skull men jag är säker på att Simba är glad att ha fått ha er som sin flock.
    Hon kommer alltid att leva i era hjärta, precis som min "irländare" gör i mitt.
    Tankar med tårar
    från en som alltid läser men aldrig kommenterar
    /Marlene

    SvaraRadera
  50. Kära hjärta, jag vet precis hur det känns. Jag har nyligen tagit bort min amris, min allra bästa vän. Jag var också beredd att göra allt för henne, tills jag insåg att det här går inte. Det var ett ångestladdat beslut med mycket tårar, men innerst inne visste jag att jag gjorde rätt. Jag saknar henne massor fortfarande.
    Våra vänner får leva kvar i minnet och din och min vovve finns i våran hjärtan.
    Önskar dig allt gott
    Kram Katharina

    SvaraRadera
  51. Tänker på er som mist en sådan vacker dam. Hoppas ni snart kan tänka tillbaka på hennes och ert liv tillsammans med mer glädje än sorg. Dessa beslut är det värsta med att ha djur, fast det är det tur att vi kan bespara dem onödigt lidande.Sorgen är ju dock lika tung för det. Kramar Petronella

    SvaraRadera
  52. Jag lider med er! Jag vet hur det är att ha fyrbenta i familjen som måste lämna en, eller flytta. Man måste försöka tänka tillbaka på all den tid man ändå fått tillsammans. Skickar över en STOR varm kram till Er!

    SvaraRadera
  53. Vår gamla hund drabbades av samma sak i höstas men vi valde att medicinera och tänk det hjälpte faktiskt, hon har varit frisk sedan dess. Skulle det dock drabba henne igen får vi nog ta bort henne. Men jag ångrar absolut inte vårt beslut, kanske värt "ett försök",
    anonym

    SvaraRadera
  54. Ramalde in här via Helene Åhh vad sorgligt beslut men väldigt humant !
    Jag vet har haft flera hundar genom åren .
    Bla en Grand Danios ,men nu har ve 2 andra söta saker ;)
    Trevlig liten blogg för övrigt kommer titta in lite då och då :)
    Välkommen kika in hos mig .
    Gillar din trädgårs odling något sådant med lådotr har jag tänkt till nästa år .
    Mvh Jenny

    SvaraRadera
  55. Ja, det är ett väldigt svårt beslut, har varit med om det 4 gånger nu, lika jobbigt varje gång. Men på något sätt tröstar jag mig själv genom att tänka att djuret kommer till himlen, och där blir det väl mottaget av alla andra djur som också kommit dit. Det känns mycket bättre och tryggare att "veta" att det inte kommer vara ensamt.
    Kramar från Hanna.

    SvaraRadera
  56. Alltid lika trist med hundarnas förhållandevis korta liv, inget man tänker på när man tittar ner i valplådan... Fint skrivet! Vilken ras?

    SvaraRadera

Annonser: