Tungt beslut...

Idag har vi fattat ett fruktansvärt tungt beslut, vår älskade fina Simba ska få somna in. Hon har åldrats väldigt snabbt den sista tiden, hon har tappat muskler och blivit stel, flåsar och skakar, är konstant törstig och kissar inne och igår fick vi beskedet livmoderinflammation. Operation är inte att tänka på vid hennes ålder så alternativet som kvarstår är en otillförlitlig medicinering. Min första känslomässiga reaktion var att gripa efter det sista halmstrået men är det för hennes skull eller för min? Jag har funderat fram och tillbaka, våndats, gråtit och tillslut fattat det ofattbart tunga beslutet att spara henne lidande och låta henne få sluta sina dagar. Ena stunden gråter jag som ett barn och i nästa tränger försvarsmekanismen bort att det är på riktigt, att hon efter fredag inte kommer att finnas kvar vid min sida längre. Nu ligger hon och sover gott vid mina fötter efter en lång dag tillsammans ute i trädgården, det minsta jag kan göra är att skämma bort henne med riktigt mycket pussar, kramar, kärlek och utetid de sista dagarna i hennes liv. Min fina, fina Simba...