Kompost

Foto: Mississippi State University

Det blev visst ett blogguppehåll, igen... Så här på sommaren finns det så mycket annat som lockar mer än att sitta framför datorn. Därför ligger jag också efter med att svara på era mailfrågor. Nåväl, sen sist har vi tagit oss lite semester uppe i fjällstugan, skottat och paddat fyllnadsmaterial för glatta livet, målat om ytterdörrarna som blivit medtagna under renoveringstiden, mekat med båten och börjat gräva ut för orangeriet. Något annat som jag skulle vilja hinna med i sommar är att anlägga en trädgårdskompost för att kunna producera egen härlig kompostmylla. Eftersom jag är total nybörjare har jag finkammat nätet på information och läst den informativa boken Kompost av Gunnar Eriksson både en och två gånger. Detta är vad jag lärt mig:

Vad kan man lägga på trädgårdskomposten?
Ja: Ogräsrens, växtrester, löv, häckklipp, gräs, fallfrukt, vegetabiliskt hushållsavfall t ex potatisskal, kaffesump.
Nja: Kottar, kvistar, grenar. Bryts ner väldigt långsamt men kan vara bra för luftningen.
Nej: Sjuka växtdelar, ogräs som gått i frö, aska.

Hur funkar en kompost?

En kompost behöver värme, fukt och syre för att fungera. Värmen kommer då den energi från solen som en gång bundits i växterna frigörs. Är det torrt kan du behöva vattna, idealiskt är om kompostmassan känns som en nyöppnad säck köpejord. Utan syre går nedbrytningen långsammare och det luktar illa (ruttet). Torrt gräs, barr och torra löv gör komposten luftig. Det är viktigt att få balans mellan näringsrikt, lättnedbrytbart material (t ex färskt gräsklipp, fallfrukt) och näringsfattigt, svårnedbrytbart material (t ex torra löv och kvistar). Bakterier, mikroskopiska svampar och maskar gör grovjobbet och hittar själva till komposten om förutsättningarna är de rätta. Dela gärna stora växter i mindre bitar, då går processen snabbare. Färdig kompostjord är mums både som jordförbättring och att plantera i men räkna med att det tar två år innan kompostmyllan är färdig att användas.

Hur ska den placeras och utformas?
Förutom att tänka rent praktiskt och estetiskt så är en skuggig plats är att föredra då komposten annars lätt torkar ut. Om komposten står nära träd eller buskar är det klokt att gräva ner markduk på 30 cm djup under komposten för att förhindra att rötterna breder ut sig i komposten och suger ut näringen men ändå lämna fri passage för maskar.
En trädgårdskompost behöver varken lock eller botten, att bara lägga på hög funkar också men går långsammare då det lätt torkar ut, detsamma gäller nätbehållarna. Jag har tänkt bygga en kompost liknande den på bilden som jag ska olja och lasera precis som jag gjort med köksträdgården. Tryckimpregnerat trä vill jag undvika då jag vill kunna använda kompostmyllan i köksträdgården. Vad gäller storleken så kan man grovt räkna med 1m³ per 1000 kvadratmeter trädgård. Det är bra att dela in komposten i två fack eller fler, då det ena facket är fullt flyttar man över översta lagret till ett nytt fack och fortsätter där. För att lätt kunna tömma komposten är det smidigt med öppningsbara fronter, vi kommer att utgå från Beijers ritning.

Jag kan varmt rekommendera Gunnar Erikssons bok som är informativ, lättläst, pedagogisk och omfattande, att han hållit på med detta i över 40 år är tydligt! Förutom trädgårdskomposten behandlar den även hushålls- och latrinkomposten och är en perfekt hjälpreda för mig som ligger i startgroparna med att anlägga kompost.

Ni får gärna dela med er av era erfarenheter, jag är som sagt helt grön på det här med kompost!